min resa genom livet har gett insikter om :

Pocketboksserien Formas Fokuserar är ett led i Formas arbete med att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debatt- forum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor.

FORMAS FOKUSERAR 8: UTGIVARE: PLANERINGSGRUPP:

Djuren – i människans klor

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Marianne Jensen Waern och Linda Keeling,
SLU; Per Wallgren, SVA; Lena Falkman, Britt Olofsdotter och Sara Österman, Formas

REDAKTÖR OCH PROJEKTLEDARE:

Birgitta Johansson, Formas
Copyright Formas 2005 www.formasfokuserar.se eller formas.ldi@liber.se

BESTÄLL FRÅN:

OMSLAG OCH ORIGINAL: OMSLAGSBILD: ILLUSTRATIONER: TRYCK:

Dolhem Design Dolhem Design Pertti Salonen 08 Tryck AB

T8:2005
ISBN 91-540-5955-0 STOCKHOLM 2005

Innehåll Inledning 7

Birgitta Johansson

Doolittle eller Descartes – hur ser vi på djuren? 19

Sverre Sjölander

Hur vilda är våra husdjur? 29

Per Jensen

Ökad trygghet och minskat blodtryck
– att må bra av sällskapsdjur 37

Barbro Beck-Friis och Johan Beck-Friis

Sådan husse och matte – sådan hund och katt 49

Kerstin Malm och Ingrid Redbo

Behövs det ”körkort” på sällskapsdjur? 59

Charlotte Berg och Linda Keeling

Husdjursavel – hur mycket är nog? 69

Per-Erik Sundgren

Hund och katt – med olika status i samhället 79

Eva Axnér och Bodil Ström Holst

Råttan som nyttodjur och hatobjekt 89

Marianne Jensen Waern

Hästen – från atlet till ”gosedjur” 99

Merike Roneus

”Djur har också mänskors känslor”
– bara i fablernas värld? 109 Hanna Augustsson och Linda Keeling

För lite eller för mycket sömn kan ge störda djur 123

Kerstin Olsson

Behandling av djur – för vem och till vilket pris? 133

Eva Hertil

5

Homeopati – en 200 år gammal lära som
ännu inte visat sig fungera 143 Torkel Ekman

Fakta om djurskydd i Sverige 151 Är Sverige världsbäst på djurskydd? 157

Helena Striwing

Djurskyddets dilemman 165

Kalle Hammerberg

Välmående djur utomhus
– om bonden anstränger sig 175 Stefan Gunnarsson

Är litet alltid vackert och stort alltid fult? 183

Per Wallgren

Hade djuren det bättre förr? 195

Niklas Cserhalmi

Oxen och humanismen 207

Olle Pettersson

Har vi rätt att använda djuren? 211

Dan Egonsson

Djurens värde och människans värdighet 221

Helena Röcklinsberg

Djur och människa – kan vi fördjupa relationen? 233

Monica Libell

Kära lilla gris – om att älska den man äter 245

Peter Sylwan

6

133

Ska katten behandlas mot cancer? Ska hunden få en ny höftled? När är det dags att avliva djuren? Vi strävar efter normer för hur vi ska förhålla oss i olika situationer och det gör vi för att underlätta våra beslut. Omfattande frakturoperationer kan vi göra – det är okej – men att behandla katten med cellgifter, cytostatika, där går gränsen anser många. Att operera bort en stor tumör på katten är inte lika kontroversiellt. Vad grundar vi våra uppfattningar på och hur fattar vi våra beslut?

Vi har brutit ett urgammalt kontrakt

Att se tillbaka brukar vara ett sätt att förstå hur saker och ting hänger ihop. Förr i tiden var relationen mellan djur och människa helt annorlunda. Vi fick kläder och mat av får, kor och andra husdjur. Hundarna vaktade vår boskap och hjälpte oss vid jakt, och katterna skyddade vår spannmål från råttor. I gengäld gav vi djuren mat och vatten och skyddade dem mot rov- djur. Det var en situation där båda vann, och det här urgamla kontraktet höll i flera tusen år. Men under de två senaste århundradena har det inträffat mycket, bland annat industrialiseringen och användningen av försöksdjur.

Industrialiseringen medförde att uppfödning av djur rationaliserades och kunde ske på ett mycket effektivare sätt, inte minst slakthanteringen. Vissa djurslag har nästan helt bytt roll. Hästen, som tidigare var ett arbetsredskap i jord- och skogsbruk, finns nu nästan

134

uteslutande för rekreation och tävlingsverksamhet. Upptäckterna av antibiotika, vacciner och medel mot parasiter har underlättat djurhållning i stor skala. Vi kan också kontrollera djurens miljö när det gäller sådant som ljus, värme och luftfuktighet. Vi behöver inte längre ta hänsyn till djurens behov – vi får ändå ut av dem vad vi vill ha. Det urgamla kontraktet är brutet.

Industrialiseringen har också medfört att insynen i produktionen blivit mycket sämre och att avståndet mellan producent och konsument är näst intill oöverstigligt idag. Hur många av dagens barn har sett på när någon mjölkar en ko – och vet att det är därifrån mjölken och jordgubbsyoghurten kommer? Eller när en vallhund arbetar med ”sina” får? Men vi människor saknar kontakten med djuren och därför införlivar vi djuren i våra familjer. Vi skaffar oss allt fler hundar, katter och andra sällskapsdjur. Och med hjälp av planerad avel och uppfödning kan vi idag påverka utseende och i viss mån även beteende – vi kan ta fram de individer som passar oss. Även när det gäller våra sällskapsdjur är kontraktet brutet.

Försöksdjur en följd av Descartes syn på djur

Den andra stora förändringen är användningen av försöksdjur. Vid 1900-talets början fanns det nästan inga försöksdjur. Efter andra världskriget ökade antalet i och med att läkemedelsindustrin började växa kraftigt. Försöksdjur är alltså en relativt ny företeelse.

135

Den franske 1600-talsfilosofen René Descartes skilde på kropp och själ och hävdade att det bara var människan som hade både kropp och själ – djuren saknade själ. I och med det var det fritt fram för människan att använda djuren som det behagade henne. Descartes lär ha sagt: ”Vilka fantastiska maskiner Gud har skapat!”. Hans synsätt påverkade mycket av utvecklingen inom naturvetenskapen och ligger till grund för många av dagens värderingar och uppfattningar om djur.

Sjukvård för djur och människor allt mer lika

Dagens hundar och katter har många roller. Från att ha varit just hundar och katter kan de idag vara familjemedlemmar, hjälpmedel för människor med funktionshinder, arbetsredskap som polishundar och jakthundar, medel för att nå framgång i olika tävlingar och utställningar, och som jämförelsemodeller för forskningen.

Hur länge ska vi då behandla våra djur när de blir gamla eller sjuka? Även om vi begränsar oss till hundar och katter är det en svår fråga med tanke på deras olika roller. I fortsättningen begränsar vi oss till hundar och katter som sällskapsdjur och familjemedlemmar. Ska vi då behandla katten mot cancer, och ska hunden få en ny höftled?

Eftersom de flesta hundar och katter idag är familjemedlemmar efterfrågas samma typ av sjukvård som

136

för resten av familjen. Veterinärmedicinen har drastiskt förändrats och liknar sjukvården för människor, framför allt när det gäller sällskapsdjuren. Egentligen går det att erbjuda djuren i princip all den avancerade mänskliga sjukvård som finns.

Vi skapar problem för djuren

Samtidigt har vi människor genom vår medvetna avel och i kombination med vår medicinska utveckling skapat möjligheter för tämligen extrema individer att överleva och föröka sig. Idag finns det raser med ökad benägenhet att utveckla olika sjukdomar. Ledlidanden är ett exempel. Andra raser har av olika orsaker problem med att föda fram sina ungar och måste därför förlösas med kejsarsnitt. Vi har skapat skönhetsideal som kan leda till olika anatomiska problem. Det kan handla om hängande ögonlock som gör att ögonen inte fungerar normalt, och trubbiga nosar som kan medföra andningssvårigheter och andra problem.

Naturligtvis har inte målet varit att skapa problem för djuren, men det har blivit den effekten. Här har människan ett stort ansvar. Det är bra att det finns metoder att avhjälpa lidande, men lika viktigt är det att arbeta för att problemet inte uppkommer.

Behandling – varför, för vem och till vilket pris?

När vi söker svaren på frågorna om cancer och höft- ledsproteser måste vi alltid ställa ett antal nya frågor.

137

Varför vill vi göra denna behandling, och för vem gör vi behandlingen? Vill vi bota djuret för dess egen skull eller för vår skull? Är det veterinären som vill prova en ny metod? Eller vill ägaren rädda ett framtida tävlings- eller utställningsdjur? Oftast sammanfaller förstås de olika intressena, men det är inte alltid självklart.

Till vilket pris behandlar vi? Innebär ingreppet eller behandlingen ett stort lidande för djuret? Hur lång blir konvalescensen? Hindrar behandlingen eller operationen djurets naturliga beteende? Är det ett djur som behöver sina artfränder, och hur reagerar i så fall de? Hur gestaltar sig hundens eller kattens liv efteråt, och hur länge är det sannolikt att djuret lever?

Priset kan vara både känslomässigt och ekonomiskt. Vi kan idag erbjuda avancerad veterinärmedicinsk vård, men den kräver stora resurser. Då blir det ofrånkomligt dyrt. Att behandla en lite mer komplicerad fraktur kan kosta mellan 20 000 och 30 000 kronor (2005). Många av dagens sällskapsdjur är försäkrade; det gör att djurägaren har möjlighet att låta behandla sitt djur. Men i takt med att behandlingsmetoderna blir mer avancerade stiger kostnaderna. Då kan försäkringspremier och självriskbelopp skjuta i höjden, och till slut kanske djurägaren inte har råd att ha sitt djur försäkrat!

138

När får vi avliva djuren?

Utvecklingen när det gäller den kroppsliga medicinen har nått långt, men den känslomässiga delen har halkat efter. Dagens avancerade medicinska vård lurar oss att tro att vi har kontroll. Det märks även i dagens debatt om den mänskliga vården – ordet livskvalitet används ofta. Ute i Europa diskuteras det och finns det redan ”avlivningskliniker” för människor – samtidigt som många upplever att det blir svårare och svårare att acceptera avlivning av djur. Närmar vi oss en punkt där kriterierna för avlivning av djur och människor sammanfaller?

Avlivning av djur är en svår men mycket viktig fråga. Får vi avliva våra djur? Det beror på om vi uppfattar djuren som objekt, ägodelar, eller som subjekt, att de har ett eget värde. Om de ses som objekt är det enkelt. Då bestämmer djurägaren. Men om de är subjekt är det genast svårare. Har de i så fall även rättigheter? Det här är filosofiska och moraliska, frågor. Frågor som innehåller orden ”ska” och ”bör” är moraliska frågor – de har inte naturvetenskapliga svar. Men även om djuren har rättigheter så är det inte lika med mänskliga rättigheter. Djur är inte människor, utan de har var och en sin särart. En apa på Borneo funderar nog inte särskilt mycket över sina rättigheter att få uttrycka sig fritt i tal och skrift, men är beroende av att få leva i sin miljö.

139

Enligt min uppfattning kan avlivning ses som en behandlingsmetod för att skydda ett djur från lidande. En typ av lidande kan vara att inte kunna leva efter sin särart – att tvingas in i en onaturlig roll. En annan typ av lidande är smärta, och när det gäller smärtlindring är vi ganska duktiga idag. Men det fungerar inte alltid. Då kan avlivning vara det bästa alternativet, även om matte och husse inte vill skiljas från sin vän. Vi får inte godta ett lidande som vi inte kan motivera för djurets skull!

Men vad är då för ”för djuret skull”? Vad är det som gör en hund till en hund? Eller en ökenråtta till en ökenråtta? Jag anser exempelvis att det för en hund är av största vikt att kunna bete sig och leva som en hund. Med det menar jag att hunden måste kunna röra sig, uppleva lukter, vara delaktig i det som händer och träffa andra hundar eftersom hunden är ett flockdjur. Vi människor måste ha detta för ögonen när vi diskuterar olika behandlingsalternativ – vi måste kunna motivera dem ur djurets synpunkt.

Rätt eller fel? Gott eller ont?

Kan vi nu svara på frågorna: Ska katten behandlas för cancer? Ska hunden få en ny höftled? När är det dags att avliva djuren?

Det är svårt att skapa normer, svårt att säga vad som är rätt och vad som är fel. Vi måste också se på konsekvenserna av vårt handlande. Blir resultatet gott eller

140

ont? Vårt förhållningssätt förändras också med tiden; våra uppfattningar om ”rätt” eller ”fel” idag ser annorlunda ut än för fyrtio år sedan. Då ansåg många det vara var fel att utsätta en tik med pyometra (varig liv- moderinflammation) för en operation som innebar att livmoder och äggstockar avlägsnades. Det är en operation som mycket sällan ifrågasätts idag.

Det är viktigt att komma ihåg att bara för att vi kan är det inte säkert att vi bör. Bara för att vi kan byta höftled på hunden Ture är det inte säkert att vi bör byta höftled på Ture.

Den viktiga diskussionen om kan, ska och bör

Hur länge ska vi behandla katten Gustav? Kan vi behandla eller operera hans tumör? När bör vi avliva? Det finns inga enkla svar på de frågorna och kommer nog aldrig att finnas, hoppas jag. Däremot är det mycket viktigt att diskussionen hålls vid liv och att alla intresserade deltar – lekmän, veterinärer, etologer, filosofer och alla andra. Det finns ingen som sitter inne med den enda sanningen. Någon klok person lär ha sagt att ”livet är för viktigt för att överlåtas till experter”.

Men frågar du mig – javisst kan vi behandla katten mot cancer och ge hunden en ny höftled, förutsatt att vi tar hänsyn till kattens respektive hundens innersta väsen. Och min uppfattning om avlivning är att vi har förmånen att kunna hjälpa dem när de lider eller deras livssituation inte fungerar.

141

Men eftersom det urgamla kontraktet är brutet är diskussionen inte lätt. En hund är en hund och en katt är en katt. De ska inte behandlas som människor, utan som de hundar och katter de är. Vi måste ta hänsyn till deras särart, deras innersta väsen.

142