!
Motivering
Eva Hertil har, utöver sin dagliga gärning
i veterinäryrket, ett ovanligt och medryckande
engagemang för hundar och
deras hälsa. Utan att tveka har hon gång
på gång larmat om hälsofarorna med den
extrema hundaveln och på ett skickligt
sätt fått människor att reagera.
Orädd och med stark övertygelse
sticker Eva ut hakan och utmanar tunga,
etablerade namn och organisationer
och ruskar om Hundsverige. Hon har
visat ett sällsynt mod och använt sig av
sin roll som veterinär och bidragit till att
hundens hälsa får allt större betydelse
inom aveln.
Varför avlar vi fram hundar som varken kan gå
eller andas eller har kliande hud och ögon?
Årets hundvän, veterinären Eva Hertil vågar
ruska om Hundsverige och prata om extremaveln.
Målet är friska och välmående hundar.
Text
lena heimlén foto thomas hjertén
Eva Hertil
är legitimerad veterinär
med specialistutbildning i hundens och
kattens sjukdomar, oftalmolog. Hon har
arbetat i 30 år vid Sveriges Lantbruksuniversitet
men jobbar nu som konsult med
företaget Djur öga främst på Djurakuten
i Stockholm, Mälaren Smådjursklinik och
Hässelby veterinärpraktik. Hon är flitigt
anlitad som föreläsare och utställningsveterinär.
Om att bli Årets hundvän:
”Det är en
fantastisk ära men framförallt ett bevis på
att extremaveln är en viktig fråga. Utmärkelsen
visar att det är en angelägen fråga.”
Alltför många hundar far riktigt illa.
Det säger veterinär Eva Hertil och får
ett bekymrat uttryck i ansiktet. Den
vanligtvis milda rösten får något vasst i sig.
Hon är upprörd. Och det är inte underligt.
För ett 50-tal hundraser är situationen så
allvarlig att det numera finns regelverk som
beskriver en frisk hund. Det som borde vara
självklart för varje levande varelse, har blivit
nödvändigt att sätta på pränt.
Eva Hertil har länge sett att något måste
göras och tar ofta
chansen att lägga fram
sin syn på saken.
– Jag har nog upplevts
som besvärlig
och tjatig, säger hon,
men det var det värt.
Och jag har absolut
inte varit ensam. Vi
är många som propagerat
för en sundare
hundavel.
I somras föreläste Eva om exteriöra överdrifter
vid den internationella konferensen
Djur och människa – för livet.
– Den stora nyheten vid 2010 års konferens
var att man pratade mycket om hundhälsa
och djurskydd, fortsätter Eva som inledde
sommarens föreläsning med att dela ut sugrör
till alla åhörare, för att de skulle få en bild av
hur många hundar har det.
– Vi vill att folk verkligen ska
förstå vad
det innebär att ha trånga luftvägar. Skriv att
alla läsare ska ta ett sugrör, sätta det i munnen,
hålla för näsan och andas genom röret
medan de läser den här artikeln.
– Ibland blir man gråtfärdig, säger Eva på
sitt stillsamma vis. Som när jag tjänstgjorde
som utställningsveterinär för ett par år
sedan. Ett gäng engelska bulldoggar passerar
besiktningen – alla hässjar och har ansträngd
andning. Några meter in på området segnar
en av hundarna ner och dör. Försök till återupplivning
görs men misslyckas. Jag tänkte
efteråt att hur sjutton kunde den hunden passera
besiktningen? Vad var det jag inte såg?
Men det var helt omöjligt att peka ut vilken av
hundarna som hade problem. Alla mer eller
mindre rullade fram och hade olika biljud
vid andningen. Underutvecklad luftstrupe?
Hjärtmuskelproblem?
Hjärtproblem
är överrepresenterat
i flera
raser.
– Tänk
att det finns
människor
som anser att
hundavel är
en konstform.
Inte undra på att det blir galet då, säger Eva
och visar ett par röntgenbilder. Där ser man
tydligt skillnaden mellan en bulldogg och en
annan hund av samma storlek.
Förutom andning, ser Eva ofta
problem
med ögon och hud. Hon berättar om en
annan patient, en shar pei.
Alla som någon gång fått in skräp i ögat
vet hur besvärande det är.
– Det är ändå ingenting jämfört med att
ha halva ansiktet intryckt i ögat, säger Eva
innan hon börjar berätta om Leo. Vi kan
kalla honom så. Han kom till mottagningen
efter att en annan veterinär misstänkt att
hornhinnan var trasig.
Leo hade fruktansvärt ont och högg vilt
omkring sig.
n
” Ansvaret för att djuren är friska
och mår väl, ligger helt och
hållet hos oss människor”
Andning
Alla hundar ska kunna andas obesvärat
även under rörelse.
Ögon
Alla hundar ska kunna uppvisa ögon utan
tecken på irritation.
Hud
Alla hundar ska ha frisk hud utan tecken på
irritation.
Päls
Päls ska inte vara så omfångsrik att den
negativt påverkar hundens rörelsefrihet
Rörelser
Alla hundar ska röra sig naturligt utan
synbar ansträngning eller smärta.
Mentalitet
Självfallet ska alla hundar ha en mentalitet
som tillåter att de kan fungera i samhället.
Rastypiska beteenden måste beaktas och
tillåtas, men överdrivet reserverat eller
skarpt beteende är inte önskvärt. Aggressivitet
och paniskt flyktbeteende tolereras
aldrig.
Domarkåren ska
döma så här:
(Utdrag ur särskilda rasspecifika domaranvisningar)
En exteriördomare ska verka för
att bevara hundrasernas typiska särart inom
ramen för fastställd rasstandard. Detta får
dock aldrig ske på bekostnad av hundars
hälsa genom överdrifter av exteriöra särdrag.
Det är angeläget att tendenser till överdrifter
uppmärksammas innan de givit upphov till
ohälsa. De särskilda domaranvisningarna som
redovisas här nedan har tillkommit genom en
inventering i ett omfattande samarbete mellan
utställningsdomare, ras- och specialklubbar
och veterinärmedicinskt sakkunniga.
Dokumenten nedan ska utställningsarrangörer
med raser upptagna i SRD, skicka till
och ha tillgängliga för domare som ska döma
dessa raser.
Generella krav
för alla hundar
Pristagare.
Det är en ära men jag är absolut inte ensam om att kämpa för sundare hundar, säger
Eva. Härliga Hunds chefredaktör Helena Nimbratt gratulerar till utnämningen.
Shar pei.
Rasen var längen förbjuden
i Sverige men blev godkänd
i och med EU-inträdet 1995. Den
rikliga huden i ansiktet orsakar stora
problem för många hundar.
Engelsk bulldog.
En välkänd ras som kämpar med
flera svåra hälsoproblem till exempel hud och hjärta.
Den korta nosen gör det svårt för hunden att andas.