Klippt ur tidningarna

Din rubrik

Uppsnappat i pressen.....

Tidningen Härliga Hund hade en trevlig och väl presenterad artikel i sitt januarinummer 2011 i anslutning till den utmärkelse dom gav mig som Årets Hundvän 2010.

Du kan köpa tidningen på många ställen där tidningar säljs och du hittar den på nätet:

http://www.harligahund.se

text av Lena Heimlén

!

Motivering Eva Hertil har, utöver sin dagliga gärning

i veterinäryrket, ett ovanligt och medryckande

engagemang för hundar och

deras hälsa. Utan att tveka har hon gång

på gång larmat om hälsofarorna med den

extrema hundaveln och på ett skickligt

sätt fått människor att reagera.

Orädd och med stark övertygelse

sticker Eva ut hakan och utmanar tunga,

etablerade namn och organisationer

och ruskar om Hundsverige. Hon har

visat ett sällsynt mod och använt sig av

sin roll som veterinär och bidragit till att

hundens hälsa får allt större betydelse

inom aveln.

Varför avlar vi fram hundar som varken kan gå

eller andas eller har kliande hud och ögon?

Årets hundvän, veterinären Eva Hertil vågar

ruska om Hundsverige och prata om extremaveln.

Målet är friska och välmående hundar.

Text

lena heimlén foto thomas hjertén

 

Eva Hertil är legitimerad veterinär

med specialistutbildning i hundens och

kattens sjukdomar, oftalmolog. Hon har

arbetat i 30 år vid Sveriges Lantbruksuniversitet

men jobbar nu som konsult med

företaget Djur öga främst på Djurakuten

i Stockholm, Mälaren Smådjursklinik och

Hässelby veterinärpraktik. Hon är flitigt

anlitad som föreläsare och utställningsveterinär.

Om att bli Årets hundvän: 

”Det är en fantastisk ära men framförallt ett bevis på

att extremaveln är en viktig fråga. Utmärkelsen

visar att det är en angelägen fråga.”

 

Alltför många hundar far riktigt illa.

Det säger veterinär Eva Hertil och får

ett bekymrat uttryck i ansiktet. Den

vanligtvis milda rösten får något vasst i sig.

Hon är upprörd. Och det är inte underligt.

För ett 50-tal hundraser är situationen så

allvarlig att det numera finns regelverk som

beskriver en frisk hund. Det som borde vara

självklart för varje levande varelse, har blivit

nödvändigt att sätta på pränt.

Eva Hertil har länge sett att något måste

göras och tar ofta

chansen att lägga fram

sin syn på saken.

– Jag har nog upplevts

som besvärlig

och tjatig, säger hon,

men det var det värt.

Och jag har absolut

inte varit ensam. Vi

är många som propagerat

för en sundare

hundavel.

I somras föreläste Eva om exteriöra överdrifter

vid den internationella konferensen

Djur och människa – för livet.

– Den stora nyheten vid 2010 års konferens

var att man pratade mycket om hundhälsa

och djurskydd, fortsätter Eva som inledde

sommarens föreläsning med att dela ut sugrör

till alla åhörare, för att de skulle få en bild av

hur många hundar har det.

– Vi vill att folk verkligen ska

förstå vad

det innebär att ha trånga luftvägar. Skriv att

alla läsare ska ta ett sugrör, sätta det i munnen,

hålla för näsan och andas genom röret

medan de läser den här artikeln.

– Ibland blir man gråtfärdig, säger Eva på

sitt stillsamma vis. Som när jag tjänstgjorde

som utställningsveterinär för ett par år

sedan. Ett gäng engelska bulldoggar passerar

besiktningen – alla hässjar och har ansträngd

andning. Några meter in på området segnar

en av hundarna ner och dör. Försök till återupplivning

görs men misslyckas. Jag tänkte efteråt att hur sjutton kunde den hunden passera besiktningen? Vad var det jag inte såg?

Men det var helt omöjligt att peka ut vilken av

hundarna som hade problem. Alla mer eller

mindre rullade fram och hade olika biljud

vid andningen. Underutvecklad luftstrupe?

Hjärtmuskelproblem?

Hjärtproblem är överrepresenterat i flera raser.

– Tänk att det finns människor som anser att

hundavel är en konstform.

Inte undra på att det blir galet då, säger Eva

och visar ett par röntgenbilder. Där ser man

tydligt skillnaden mellan en bulldogg och en

annan hund av samma storlek.

Förutom andning, ser Eva ofta

problem

med ögon och hud. Hon berättar om en

annan patient, en shar pei.

Alla som någon gång fått in skräp i ögat

vet hur besvärande det är.

– Det är ändå ingenting jämfört med att

ha halva ansiktet intryckt i ögat, säger Eva

innan hon börjar berätta om Leo. Vi kan

kalla honom så. Han kom till mottagningen

efter att en annan veterinär misstänkt att

hornhinnan var trasig.

Leo hade fruktansvärt ont och högg vilt omkring sig.

n

” Ansvaret för att djuren är friska

och mår väl, ligger helt och

hållet hos oss människor”

Andning

Alla hundar ska kunna andas obesvärat

även under rörelse.

Ögon

Alla hundar ska kunna uppvisa ögon utan

tecken på irritation.

Hud

Alla hundar ska ha frisk hud utan tecken på

irritation.

Päls

Päls ska inte vara så omfångsrik att den

negativt påverkar hundens rörelsefrihet

Rörelser

Alla hundar ska röra sig naturligt utan

synbar ansträngning eller smärta.

Mentalitet

Självfallet ska alla hundar ha en mentalitet

som tillåter att de kan fungera i samhället.

Rastypiska beteenden måste beaktas och

tillåtas, men överdrivet reserverat eller

skarpt beteende är inte önskvärt. Aggressivitet

och paniskt flyktbeteende tolereras

aldrig.

Domarkåren ska

döma så här:

(Utdrag ur särskilda rasspecifika domaranvisningar)

En exteriördomare ska verka för

att bevara hundrasernas typiska särart inom

ramen för fastställd rasstandard. Detta får

dock aldrig ske på bekostnad av hundars

hälsa genom överdrifter av exteriöra särdrag.

Det är angeläget att tendenser till överdrifter

uppmärksammas innan de givit upphov till

ohälsa. De särskilda domaranvisningarna som

redovisas här nedan har tillkommit genom en

inventering i ett omfattande samarbete mellan

utställningsdomare, ras- och specialklubbar

och veterinärmedicinskt sakkunniga.

Dokumenten nedan ska utställningsarrangörer

med raser upptagna i SRD, skicka till

och ha tillgängliga för domare som ska döma

dessa raser.

Generella krav för alla hundar

Pristagare.

Det är en ära men jag är absolut inte ensam om att kämpa för sundare hundar, säger

Eva. Härliga Hunds chefredaktör Helena Nimbratt gratulerar till utnämningen.

Shar pei.

Rasen var längen förbjuden

i Sverige men blev godkänd

i och med EU-inträdet 1995. Den

rikliga huden i ansiktet orsakar stora

problem för många hundar.

Engelsk bulldog.

En välkänd ras som kämpar med

flera svåra hälsoproblem till exempel hud och hjärta.
Den korta nosen gör det svårt för hunden att andas.