Foto: Johan Beck-Friis
Så här ser min veterinära bakgrund ut:
1975 i december fick jag min examen som veterinär och månaden efter fick jag min veterinärlegitimation.
1975-1980 vikarierade jag som veterinär – jag arbetade bl. a som distriktsveterinär längs Norrlandskusten (helst i Härnösand – min hemstad) och som amanuens på dåvarande Veterinärhögskolans
kirurgiska klinik.
1978-1980 drev jag tillsammans med min kollega Ingela Liwång Rinkeby Veterinärpraktik i Stockholm.
1980-1985 arbetade jag på Institutionen för patologi, SLU i Uppsala. Mina arbetsuppgifter
var främst obduktionsverksamhet. En mycket intressant och lärorik tid.
1985 återvände jag till institutionen för kirurgi för att arbeta som klinikveterinär
och handledare åt veterinärstudenter.
Arbetsplatsen omorganiserades och bytte namn många gånger, men
mina arbetsuppgifter var under många år desamma, det vill säga jag arbetade på djursjukhuset med djuren och deras människor och samtidigt handledde och utbildade jag veterinärstudenterna under deras fjärde år.
Jag vidareutbildade mig under tiden och
1993 erhöll jag ”kompetens i påvisande av ärftliga ögonsjukdomar hos hund och katt” – jag fick behörighet
att utföra ögonlysningar, en del av avelsarbetet inom hund och katt.
1995 blev jag specialist i sjukdomar hos hund och katt och
2009
blev jag specialist i oftalmologi, hund och katt.
2010 lämnade jag SLU och satsade helt på egen verksamhet - DJURÖGA Leg vet Eva Hertil - och där är jag nu.
Och litet om mitt privata liv:
Det innehåller bland annat två underbara vuxna döttrar med egna liv och ett barnbarn (världens åttonde underverk, förstås!).
Jag delar lägenhet med en hund – en härlig mellanpudeldam i sina bästa år – det vill säga vi är jämngamla, hon och jag. Men allt det är en annan historia!